humöret

Ja, det är väl inte det bästa hos mig just nu. Hatar att klaga och tycka att livet är pest.
Men man måste få göra det också ibland... det går över snart. Lovar!

Men åh, vad jag blir på gott humör när min mamma ringer och vi pratar i typ dryga timmen.
Jag byter dialekt och blir så där glad som man kan bli när man är liten och mamma säger att man är duktig. Hon har sådan inverkan på mig, tror jag inte hon vet, föresten.

Är det så med alla mammor. Oavsett ålder? Vi behöver ju alla våra mammor, på ett eller annat sätt. Eller?

Hon är en klippa i vått och torrt...

 Här bor hon, en liten stuga i Värmland