Kallskänka

Ja, det var ju så det en började en gång i tiden.  

Endast 16 år, startade kallskänks karriären på Hiernebaren, en litet café i Koppom. För att sedan jobba 4 år på Scandic i Stockholm. 

Efter att ha pendlat dag, kväll och natt ca. 12 mil enkel väg i ett års tid, så är jag nu färdig med det och mycket annat. 

Nu, 11 arb.pass kvar... på neo. 

Sen endast 2-3 mil till jobbet i ett café/matbutik. Jobbar som längst till kl. 16 på dagarna. Känns skönt att få komma hem varje dag. Sova och äta middag tillsammans. 

Nu blir det smörgåsar, smörgåstårtor, catering och övriga beställningar. Tårtor, bakelser mm. 

Underbart med sköna beslut!

Konfirmation

En härlig helg med Antons konfirmation. 

Familj, släkt och vänner har samlats. Kan väl behövas, ibland. 

Så kom den där dagen...

Som jag har längtat...


Kommer att få sova bredvid gubben, varje natt framöver.


Tjohooooo, va glad man kan va!


NYTT JOBB!!!!


Kommer vara hemma så mycket mer... njuta av livet. Kommer att finnas en mycket gladare själ framöver. Inga nätter, inga kvällar... ok, helger men vadå? Jag får sova hemma, varje natt.

Efter arbetsintervju

Som jag var på igår, och som var så rolig så hoppas jag verkligen att jag får in en fot... 

Skulle vara så kul! Det var ju en gång, som kallskänka jag började mitt arbetsliv, vid 16 års ålder. 

Men med allt pendlande och div. annat som jag har nu, så väljer jag att gå vidare. 

Skulle ju vara trevligare med lite fritid, som att vara här vid sommarstugan tex. 

Igår blev det en städ dag. Mycket trevligt i fint väder. 

Skura och tvätta

Borsta rent tak från allt löv.

Här njuter jag av livet! 

Ett party

Inte igår jag var på Tuppewere party. 

Intressant! Blev en tillbaka blick. Blommiga blusar, stora halsband samt kort , kort permanentat hår. Och, alltid några kakors övervikt. Tillägg den absolut bredaste värmländskan man kan utföra. 

Ja, jag studerade alla ca 10-15 damerna. 

Mycket trevligt hade vi! Kaffe, tårtor mm bjöds det på, som det brukar göras på landet, förr i tiden. 

Som sagt, det blev en tillbaka blick. 

Härligt med "tantträffar"

Är jag gammal nu? 

I allafall så blev det några burkar, för det var det jag följde med för. Och ville!

Några frysburkar 

Och en svart lunchbox 

Nöjd med kvällen! :) 

Jag sjunker...

Men, lika fort kan jag resa mig. Fast, nu tog det lite längre tid. Många faktorer spelade in, denna gång. 

Och, nu drar jag i alla trådar jag kan för att få ett nytt jobb. Så fort som möjligt! Varför vara på ett arbete där man inte känner sig uppskattad och där kollegor går bakom ryggen?

Mailar, ringer, smsar och visar mitt intresse över allt. 

Bra att få vara ledig! 

Då sväljer jag...

Som så många gånger förr... och kör vidare.


Känns ju sådär att åka till ett jobb när man känner som jag gör nu. Men men... det är väl bara att bita i det sura äpplet och åka och göra rätt för sig. Hålla masken och bara göra det man ska.


Hoppas bara inte det blir för långvarigt utan att jag hittar något nytt snart.
Känns inte bra när de inte kan prata med mig och veta att några tycker som de gör men ändå ser glada och inställsamma ut. Fy... säger jag bara! Är nog bara "kärringar" som kan vara så mot varandra.


Alla behöver väl känna uppskattning eller?


Tur att jag får enorm uppbackning hemifrån.

Inte visste jag...

Att jag hade sådan respekt! Visste jag inte! 

Det visas tydligen på olika plan. 

När det gäller vad man tycker och tänker, om mig... är man tyst. Man går till chefen och snackar eller blir behandlad, som (jag känner) luft. 

Pga de vågar inte, enl. chefen. 

"Jag påverkar verksamheten negativt"

Så har det sagts! Mmm... Trevligt att höra? Nej! 

Varför kan vissa kritisera mig och inte andra? 

Ingen är perfekt. Konstruktiv kritik är bra. 

Självrannsakan! 

Men, att le och tycka att allt är bra när man egentligen tycker något helt annat... 

Patetiskt! 

Vuxna människor ska väl kunna prata? Än att uppta chefens tid med "skitsnack"?

Ledsen? Ja, mycket... Varför inte fråga hur jag mår ist? 

Kan bero på många saker, varför man beter sig annorlunda. 

Att resa så, som jag gör tar på mina krafter. Dag, Kväll och Natt. Även om andra tycker att det är väl inte så farligt, så känner jag så. Tänk, att få pendla samma tid varje dag... hade jag fixat galant. 

Men, jag ska skärpa mig... vara till lags, det kan jag. 

Det är bara en tidsfråga innan resandet är slut, hoppas jag. 

Tar snart vad som helst! 

Vi har själar... Våga fråga hur den mår? Man behöver inte bara vara fysiskt sjuk, för att må dåligt. 

Många gånger sitter "masken" på... men den håller på att ramla av, ibland. Tror jag ska hålla hårt i den, framöver. 

Liam i Dop presenten

Doppresenten som han fick av bara mig/mormor får han nytta av i vuxen ålder. Det är väl så en mormor ska tänka eller? 

Tack, bankens rådgivare... ;)