Inte visste jag...

Att jag hade sådan respekt! Visste jag inte! 

Det visas tydligen på olika plan. 

När det gäller vad man tycker och tänker, om mig... är man tyst. Man går till chefen och snackar eller blir behandlad, som (jag känner) luft. 

Pga de vågar inte, enl. chefen. 

"Jag påverkar verksamheten negativt"

Så har det sagts! Mmm... Trevligt att höra? Nej! 

Varför kan vissa kritisera mig och inte andra? 

Ingen är perfekt. Konstruktiv kritik är bra. 

Självrannsakan! 

Men, att le och tycka att allt är bra när man egentligen tycker något helt annat... 

Patetiskt! 

Vuxna människor ska väl kunna prata? Än att uppta chefens tid med "skitsnack"?

Ledsen? Ja, mycket... Varför inte fråga hur jag mår ist? 

Kan bero på många saker, varför man beter sig annorlunda. 

Att resa så, som jag gör tar på mina krafter. Dag, Kväll och Natt. Även om andra tycker att det är väl inte så farligt, så känner jag så. Tänk, att få pendla samma tid varje dag... hade jag fixat galant. 

Men, jag ska skärpa mig... vara till lags, det kan jag. 

Det är bara en tidsfråga innan resandet är slut, hoppas jag. 

Tar snart vad som helst! 

Vi har själar... Våga fråga hur den mår? Man behöver inte bara vara fysiskt sjuk, för att må dåligt. 

Många gånger sitter "masken" på... men den håller på att ramla av, ibland. Tror jag ska hålla hårt i den, framöver.