Men, med viljan kommer lusten mycket snart efter... det är så träningen har tagit fart i mig.
Endorfin beroendet är en underbar känsla. Och känna att det känns i kroppen.
Känslan av matthet, saltvatten rinner ner och känns när man slickar sig om munnen, sista träningstagen darras av utmattning, det ska kännas, vara förtjänt av att känna så,
lyckorus av att hålla kroppen där den ska vara och inte hänga. Stolthet!
Och det där med diskbråck! Ja, nu vet jag ju inte ens vad det är, typ. Total frånvaro, inte ens en känsla eller problem. Tränar som jag vill... tyvärr mycket lite spring, då jag har gamla fotbollsbknän. Men lite, det gör jag ändå. Det problemet kanske försvinner också, vem vet?
Idag blev det ca. 38 min PW, sen lite armstryrka och mage på det med min "leksak".
Piltesbollen
http://www.funbeat.se/
Hastighet: 7,02 km/h | Tempo: 08:33 min/km
Nu blir det Kokospannkakor med hallon och grädde... Härligt!
Vad skönt att du kan träna och att diskbråcken har blivit bättre. Det kanske verkligen läker ut av sig själv. Ett tag tvivlade jag starkt på att det verkligen var så, men mina är också mycket bättre. I går var första dagen sen i höstas som jag var medicinfri.
SvaraRaderaJag tänker ta tag i träningen efter semestern.
Ja, gör det... jag lovar (nästan) att det blir bättre. Fast det är nog väldigt individuellt. Men man mår så bra när man har tränat... som jag skrev. Börja försiktigt och sen öka i din takt. Lycka till!
SvaraRaderaDuktig du är- hejja hejja;) Kram
SvaraRadera