Ja, precis som jag skrev...
jag är jag
och
du är du
respekt!
En del har ju lite svårt för det där...
så självklart fick jag mig en "törn"
det är ok att kasta skit på en del
att prata eller inte prata
hur gör du när folk pratar
med dig
alla ska passa in i en modell
får inte sticka ut
måste vara normal på bygden
kommentarer hela tiden
dialekten
företagsamheten
rakt på sak
säga vad man tycker
sticka ut i mängden
här ska man vara som alla andra
vill jag det eller?
nä, blir så trött och sårad
varför inte bara låta vara, liksom
Kan jag hantera detta än?
vet ej, vill bara
barndoms minnen kommer och går
blir så liten ibland
vill kunna hantera utan att bli sårad
att sätta sig i respekt hos dem jag inte haft det tidigare, är kämpigt
jag är inte samma som tidigare
hur gör jag nu?
Varför kommentera och inte bara låta vara?
Man kan väl bara få vara, som man vill
eller?
Jag blev i alla fall tyst, ledsen och åkte iväg... flera mil med bilen
hög musik och tankarna åkte iväg
till den lilla flicka jag en gång var, här på byn
när jag vände bilen
vände mitt känsla
de ska inte få som de vill
nu
jag måste kämpa för att vara den jag är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar