Nä, det blev inget bra mottagande hos läkaren. Det är så lätt att bara kasta i piller utan att riktigt ha undersköt mig. Blir galen! Och inte fick jag de medicinerna jag ville och har haft tidigare.
Så, nu ska jag försöka och fixa detta onda i rygg och nacke själv. Och självklart gör jag det med träning, träning och åter träning. För jag vet att det funkar... visst det gör ont. Men, det känns skönare efteråt. Och, jag tror att efter några gånger så är det onda borta.
Tålamod!
Åh, va jag längtar att få åka och gratulera honom. Hela ett år har gått snart. Tiden går så fort. På gott och ont, faktiskt. Härliga barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar