Har känts behagligt idag
har jobbat
stöttande kollegor
som visste
fattade inte att jag orkar
inte jag heller
lever på hoppet
jag pös igår
så som luften går ur en luftmadrass
jag pös läng, länge
för jag behöver inte vara med en gång till
glädje tårar kom... om och om igen
för jag kände
jag kommer aldrig
aldrig att orka en gång till
varför jag
varför min dotter
nu är det vår tur att ha det bra
tycker jag
känns som om vi är på väg
lite i alla fall
och bättre ska det blir
har jag bestämt
vilja vilja... glädje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar